Rapport från Holland...

Rapport från Holland...

Om bloggen

Vi heter Susanne Karlsson och Annika Jarl Ljungsten och jobbar som sjuksköterskor på Strokeenheten (avd 24) på Centralsjukhuset i Karlstad. Vi är först ut i ett projekt för erfarenhetsutbyte som Landstinget i Värmland startat upp med Jeroen Bosch Hospital i Hertogenbosch i Holland. Där kommer vi att under två veckor studera hur de på en neurolog- och strokeavdelning arbetar. Här ska vi dagligen försöka dela med oss av våra erfarenheter under vår vistelse.

Vi blir glada om ni skriver en hälsning till oss när ni följer oss på bloggen.

Tisdag den 20 april

dagbokPosted by Annika o Susanne Tue, April 20, 2010 18:51:45

Dagpass med start kl 7.00! Torget är det inte särskilt mycket liv på när vi promenerar till jobbet:

Efter morgonens läsrapport påbörjas arbetet i vanlig ordning. Korridoren fylldes snabbt främst av olika yrkeskategorier. Matvagnen levereras direkt till avdelningen med färdiga brickor (inkl dricka) som delas ut av kökspersonalen.

Morgonens rond hölls på engelska för vår skull. Det var nice! Doktorerna var väldigt tillmötesgående och det kändes bra att de visade intresse. De är ju inte heller särskilt vana att ronda på engelska och det blev många glada skratt! Varmt tack för det!

På eftermiddagen deltog vi (eller rättare sagt: var närvarande) på ett sköterskemöte tillsammans med avdelningens vårdlärare för att diskutera hur utvecklingen fortskrider och hur målen uppfylls för avdelningens sköterskestudenter i olika nivåer (totalt 14 st). Varje student tilldelas två handledare som hjälps åt med att stötta studenten under dess tid på avdelningen. Dessa möten avhålls en gång i månaden. Motsvarande möte hålls för avdelningens studenter tillsammans med vårdläraren. Också det en gång per månad. Utöver dessa gemensamma samlingar hålls enskilda avstämningsträffar med respektive student. Antalet enskilda träffar varierar beroende på nivå och behov.

En slående skillnad från vårt sätt att arbete är mängden papper och olika checklistor. Man har checklistor/protokoll för en mängd olika rutiner och kontroller! När man dessutom för dubbla/tredubbla patientpärmar blir det självfallet en hel del dubbeldokumentation. Läkarna för egen journal som ligger i en vagn, sköterskorna har en egen pärm som ligger i en annan vagn, varje terapeutgrupp har sin pärm. Dessutom finns en gemensam medicinvagn/pärm för varje grupp på avdelningen.

Mycket papper blir det...

Blankettförråd för "övriga" blanketter.

En stor del av sköterskornas tid går åt till att bocka av alla dessa checklistor och vi uppfattar inte att det lämnas särskilt mycket utrymme för eget tänkande och reflektion. Om något inte ryms inom protokollets olika valmöjligheter tillkallas specialist inom aktuellt område. T ex vid viktnedgång utanför ”marginalen” ringer man till dietisten, vid sväljsvårigheter tillkallas logoped m m. Sjuksköterskan uppmärksammar alltså att något är avvikande och agerar utifrån givna instruktioner. Detta sätt att arbeta känns väldigt främmande för oss som har mycket större möjligheter att fatta egna beslut och vidta åtgärder – självfallet inom sjuksköterskans kompetensområde. En viktig del i sköterskans arbete!

Vagnen med sköterskornas patientpärmar.

Medicinvagnen och medicinpärmen för en av de fyra grupperna. I den delar nattpersonalen medicin för respektive patient för det kommande dygnet.

Kombinerat blankettförråd, sterilförråd, medicinförråd, utrymme för medicinvagnar, avdelningens enda stickvagn, blodsockerapparat m m.

Avdelningens läkemedelsförråd är inhyst i två garderober med kombinationslås.

Trots vår upplevelse av en stor mängd yrkesgrupper på avdelningen finns till skillnad från hemma, inga transportörer på sjukhuset utan sköterskorna själva sköter alla transporter till och från olika undersökningar. Avdelningen ligger dock geografiskt nära både röntgen, akuten och ex vis operation.

Förutom patientbrickorna kommer beställd övrig mat, typ juice, näringsdrycker och youghurt levererad till avdelningen. Även medicin från apoteket levereras varje dag.

Besökstiderna på avelningen är 14-15 samt 18-19.30 alla dagar. Detta verkar vara ett rätt stort problem, framförallt för personalen. En del anhöriga struntar i tiderna och kliver in när det passar och går hem när de är klara, vilket förstås ger upphov till irritation. Men främst är det nog att det kommer så många samtidigt och det finns skyltar utanför varje patientsal om att det endast är tillåtet med två besökare per patient. Däremot verkar det göras undantag från detta hela tiden. Patienter i enkelrum och väldigt svårt sjuka patienter tillåts ha anhöriga hos sej i större utsträckning. En naturlig reflektion är ju att det förstås blir ”rusning” till avdelningen om det är så korta perioder med besökstider och att dagarna annars blir väldigt långa för patienterna…

Patientkläder förekommer inte, utom i undantagsfall då någon kommer i blå skjorta från akuten om de inte haft något på sej och/eller man varit tvungen att klippa sönder deras kläder. Varje patient har en egen garderob där kläderna förvaras och även hygienartiklar får man ta med själv. Endast lakan och handdukar tillhandahålls på avdelningen. Detta vore väl ett rejält besparingsförslag för Landstinget…?!?!

I likhet med hemma är det blandat män och kvinnor på samtliga rum. Ibland är det inte heller här helt populärt, men man verkar resonera som en av våra kollegor uttryckte det: ”det här är inget hotell”! Här är man dock oerhört noga med patientens integritet nästan oavsett vad man ska hjälpa patienten med och drar för de draperier som skiljer sängplatserna åt. Möjligen är inte draperier något man ur hygiensynpunkt önskar tillbaka, men själva handlingen är viktig. Även under ex vis tvättning är man noga med att skyla känsliga delar. Detta är inget utmärkande för sjuksköterskor utan samtliga yrkesgrupper jobbar på samma sätt.

En annan riktigt bra rutin, som vi absolut anser att man borde införa hemma är att sköterskan vid patientens ankomst till avdelningen bokar ett läkarsamtal med avdelningsläkaren. En kalender för bokning av läkarsamtal ligger i receptionen och där skriver man in lämplig tid direkt och ger patienten och anhöriga en förtryckt kom-ihåg-lapp.

Avdelningschefen Idilia stämmer dagligen av "vårdtyngden" med sköterskorna, vilket reglerar beläggningen, som vi nämnt i ett tidigare inlägg. Detta system är dock, enligt henne, rätt omdiskuterat eftersom uppskattningen av patienternas vårdbehov är en subjektiv bedömning och möjligen inte alltid stämmer överens med verkligheten.

Thats all folks!

Susanne & @nnika

Ps. Apropå finanskrisen på Island hörde vi den här: Iceland, we want cash – not ash!
Och apropå aska, så spörs det väl om det går några flyg på fredag… Ds.



  • Comments(3)//hertogenbosch.ljungsten.com/#post8