Annika tycker till...

Annika tycker till...

Om min blogg

Här kommer jag att skriva om allt möjligt. Berätta om valda delar ur mitt liv, ventilera åsikter, fundera kring hundträning och annat som jag tycker är intressant. Frivilligt att läsa och frivilligt att kommentera.
Jag har också lagt till en kategori där jag skriver om hur livet förändrades i och med en bröstcancerdiagnos. Det är främst för att jag själv ska "skriva av mej" och definitivt inte i syfte att man ska "tycka synd om mej".

Vi går mot hösten...

Gott & BlandatPosted by Annika Mon, August 23, 2010 08:21:51

Dags igen – efter ytterligare ett långt blogguppehåll. Men sånt är mitt bloggande och tycks förbli.

Börjar med lite återblick från semesterperioden i juli. Den innehöll självfallet en tripp till Skillingaryd för att bevista SSM, främst då bruksdelen av schäferveckan. Det var i vanlig ordning ett helt gäng fantastiska ekipage av mycket hög klass som förevisade IPO’ts bästa sida. Där fanns också en del ekipage som möjligen inte kan räkna sej till Sveriges bästa, men åtminstone modiga nog att starta.

Det förvånar mej att det inte kommer fler duktiga IPO-ekipage till start på rasmästerskapet. Det finns (väl?!) fler ekipage som skulle kunna vara med och konkurrera när Sveriges största (och bästa!) ras gör upp om mästartiteln och inte minst möjlighet att få representera Sverige på ras-VM. För några år sen kom ju dryga 40-talet ekipage ut på banan och det känns lite märkligt att det nu ”bara” är dryga 20. Men det kan ju självfallet finnas många naturliga orsaker till den utvecklingen, som jag är helt ovetande om. Att någon med stora ambitioner i sporten frivilligt skulle avstå från möjligheten att få åka till VM har ju jag dock oerhört svårt att förstå, om det nu är så det förhåller sej. Nåja, det var i vart fall spännande ända till sista momentet var avklarat och publiken bjöds på stundtals fantastiskt fina uppvisningar i vår härliga sport! Alltid lika roligt att bevista. För ovanlighetens skull tog jag inte ut kameran ur bilen, så inte ett enda eget bildbevis från detta evenemang. I vanlig ordning träffade vi också på en hel hoper vänner och bekanta som i likhet med oss hittat till Skillingaryd just dessa dagar.

I år stannade vi inte och bevistade någon del av utställningen utan styrde kosan ytterligare söderut, närmare bestämt till Skåne för att träffa Anders familj - dvs mamma Karin o pappa Lars samt syster Eva med maken Jonas och barnen Iza och Ted.

Vi hade några härliga dagar i Skåne. Dock inte med så himla vackert väder och det blev tyvärr inte något vistelse på den enormt långa och vita stranden eller något dopp i vattnet, även om vi hann med några soltimmar i Höllviken och nära belägna Skanör-Falsterbo. Den här delen av Skåne är ju riktigt vackert! Har lagt ut en del bilder från vår Skånetripp i det blandade fotogalleriet. Vi bodde hos Eva och Jonas under dessa dagar. Varmt tack för mat och husrum! Och tack till Iza och Ted som troget bistod med både promenader och matning av våra medhavda bägge jyckar.

Därefter blev det lite jobb och lite ledigt igen på hemmaplan. Har faktiskt varit ovanligt mycket ledig i sommar och det har varit riktigt skönt. Man blir väl tröttare och i mer behov av vila med åldern, gissar jag…!

En eftermiddag tog i vart fall barnasinnet (och tävlingsinstinkten för en del!) över och vi drog till Kristinehamn och körde gocart! De har ju dubbelgocarts där så även Andrea kunde vara med. Vi tyckte nog alla att det var himla skoj och körde så det rykte minsann! Självfallet blev det tävling och för familjefridens skull lät vi Anders (vars horn växte i rask takt!) vinna detta prestigefyllda evenemang! Det finns också bilder från vår gocarttripp i det Blandade galleriet.

Ytterligare en nyhet är att jag beslutat mej för att ge mej på lite läsande igen. Man får ju passa på innan man blir alltför bekväm och inte ens orkar försöka. Det blir i vart fall studier som i slutänden ska resultera i att jag kan titulera mej distriktssköterska. Det är studier på halvfart och de tar dryga två år, så vi får väl se om jag lyckas slutföra detta. Den som lever får se. Jag trivs ju jättebra på avdelningen och har inga planer på att sluta där, men man vet ju aldrig hur det kommer att se ut framöver. Och kunskap är ju varken tungt att bära eller särskilt belastande, så jag gör ett försök så får vi se hur långt det räcker. Den sista augusti är första dagen i skolan!

Nu blir det några dagar ledigt (igen!) då vi bl a kommer att bevista SM i Bruks och IPO som går av stapeln i Edsbyn. Det blir spännande gissar jag!

"Att oroa sej gör aldrig morgondagen lättare - det gör det bara tristare idag".

@nnika

  • Comments(0)//annikasblogg.ljungsten.com/#post53